Sockenföreningens fotoarkiv

Sockenföreningens främsta syfte är att dokumentera socknen i text och bild. Alltsedan föreningen bildades år 1985 har foton i olika format skänkts av bygdens innevånare. Föreningens fotoarkiv innehåller idag (år 2013) omkring 800 negativ och 325 förstoringar, varav c:a 200 inramade. Framkallning och förstoring av bilder kan vi tacka Hans-Aron Falkman för. Han var på1990-talet den store fotoentusiasten i föreningen och lade med hjälp av den tidens teknik ned många timmar på att föreviga vår bygd. Från Axeltorp, Hans-Arons hem, finns ett flertal foton som visar oss hur lantbruk bedrevs förr i tiden. Föreningens fotoarkiv omfattar bilder från 1900-talets början till dess mitt. Arkivet är indelat i olika ämnesområden. I nedanstående förteckning finns de områden vi valt att presentera på hemsidan med text och bilder.

 

UR INNEHÅLLET: (Klicka på rubrikerna nedan för att välja avsnitt. På "Åter" i slutet för att komma tillbaka)

Näringslivet i Everöd

Näringslivet - FOTON

Järnvägen i Everöd – en kortfattad historik

Järnvägen – FOTON

Brandförsvaret i Everöd

Brandförsvaret - FOTON

Forts.....

 

Har Ni några gamla bilder från bygden eller är intresserade av vårt fotoarkiv, är Ni välkomna att kontakta oss.

 


 

 Näringslivet i Everöd

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utdrag från Albert W Carlssons artikel i Gärds Härads årsbok 1981 s 74.

Den 2 december 1846 kom den nya handelsordningen som gjorde det lagligt möjligt att starta handelsbodar på landsbygden. Dock ej närmare städerna än 3 mil. År 1864 avskaffades denna 3 milsgräns.

Den som ville öppna en handelsbod var tvungen att uppfylla vissa villkor. Om dessa sägs i Handelsordningen av den 22 dec 1846, paragraf 1:

”Rättighet att i stad idka handelsrörelse tillkommer hwarje man som eger Svensk medborgarrätt med villkor

a/ Att hafwa begått Herrens heliga nattvard, råda öfwer sig själv och sin egendom, ega god frejd, kunna skrifwa läsligt och räkna qvatuor species i enkla tal och bråk samt föra bok och räkning på det för handels rörelse allmännt öfliga sättet…..”

Inkomsttaxeringar utgjordes av någon form av sköntaxering grundat på affärens storlek, läge och kundunderlag.

 

1875 års inkomstuppgift visar att Everödshandlaren Nils Svensson beräknades förtjäna 900 kr. År 1883 förtjänade S Engdal 1 500 kr.

I en kontrabok från handlande Engdal från år 1912 kan man läsa att 5 kg vetemjöl kostar 1,30 kr och skräddare Anders Johnsson berättar i en tidningsintervju år 1964 på sin 95-årsdag att han i slutet av 1880-talet som skräddargesäll tjänade 5 kr i veckan jämte kost och logi.

 

 I skriften ”SVERIGES PRIVATA FÖRETAGARE, SKÅNE” kan man läsa att Nils Svensson på 1860-talet uppförde en fastighet med affärslokal och startade lanthandel och att Engdals lanthandel grundades år 1882.

Åter

 


I början av 1900-talet växte affärsverksamheten i byn. År 1901 startade N Linderoth speceriaffär och 1913 byggdes affären till med ett bageri. Samma år, 1913, öppnade Gottfrid Svensson järnaffär. 1914 startade fröken Adine Svensson sin manufaktur- och sybehörsaffär och året därpå startades snickeri och vagnmakeri av Anders Werdell. Redan år 1912 kunde Edvin Nilsson driva sin kvarn i verkstaden med elektrisk ström.

 

I utdrag ur medlemsregistret i ”SVERIGES HANDELSKALENDER 1931” kan vi läsa att Everöd hade ett flertal speceri- och diverseaffärer, skoaffär (Ekstens) och sockerbagare (Sigurd Lenander). Här fanns bl a skräddare, bryggare, sadelmakare, smeder och flera snickeriverkstäder men också hotell och åkare för person- och lastbilstrafik.

I början av 1930-talet startades ett bildhuggeri i Everöd, som senare övertogs av bröderna Knut och Oswald Nilsson. Under rubriken ”EVERÖD HAR ETT BLOMSTRANDE NÄRINGSLIV” kan man i Länstidningens valnummer II 1948 läsa om bröderna och andra framgångsrika företag i byn. ”Går man bygatan fram från Everöds kyrka mot Lyngby frapperas man av de många affärer av olika slag, som ligga vid ömse sidor om vägen och vittna om välmågan både hos det egentliga samhällets befolkning och hos bygden i övrigt” konstaterar skribenten i sin omfångsrika artikel om Everöd.

 

Drygt 60 år har förflutit sedan detta skrevs, gatubilden har förändrats och den enda kvarvarande affären på bygatan är vår butik MATÖPPET som vi alla hoppas få ha kvar.

 

Uppgifter hämtade ur Sockenföreningens samlingspärm nr 10, Hantverk, Näringsliv

För Everöds sockenförening, Januari 2013

Inger Siöström

 FOTON - Näringslivet

Affärerna i byn

 

soc.naring.M Nilson diverseaffar Lyngby

Diverseaffären i "Lyngby sväng"

Fastigheten uppfördes på 1860-talet av den mångsidige mannen Nils Svensson som var byggmästare, lantbrukare och köpman.

Senare innehavare: sonen Nils Nilsson, C A Pehrsson, Hj Ewerklou och Birger Håkansson.

 

soc.naring1.4 Linderots affar brodutkorning

Brödutkörare Torsten Svensson utanför Linderohts speceri- och bageriaffär i Everöd. Sedermera Nils Nilsson (Nisse handlare) och Eve Frostensson.

 

soc.naring12.5 Everods jarnhandel interiorsoc.naringEverods jarnhandel 1959

 Everöds järnhandel - interiör och exteriör i slutet av 1950-talet, etablerad 1915 av Gottfrid Svenssan. Senare äagare Arvid Persson, Börje Hallin

 

 socnaringMalmsjos hornasoc.naring71.1 Malmsjos horna

 Malmsjös hörna och i förgrunden Engdahls affär.      Malmsjös hörna ett antal år senare

socnnaringEngdahls affar

Engdahls lanthandel i Everöd, grundad 1882 av S Engdahl. Senare ägare E. H Danielsson, Ruth och därefter sonen Rune Åremark. Numera driver familjen Hjärpe bed and breakfast i fastigheten.

 

Snickeri- och trävaruhandel

 

soc.naring9.1 Edvin Nilssons snickerisoc.naring9.2 E Nilsson vid sin kvarn

Edvin Nilssons snickerifabrik i Everöd                                                                Edvin vid sin kvarn i snickerifabriken

soc.naring7.1 AP Svensson travaror 2

A P Svenssons trävaruaffär. Nils Folke Johansson, chaufför och Alf Swegen, ägare

 

soc.naring7Byggmastare Nystrom och hustru Johanna

 

 

 

 

 

 

soc.naring7.2 takspanstillverkning hos Nystroms

 Takspånstillverkning hos Nyströms snickeri. Everö

Byggmästre Nyström och hustrun Johannna

 

 

Övrig näringsverksamhet i byn

soc.naring9.5 A Trulssons skradderi med A Palm

Anton Trulssons skrädderi, Everöd

Fr v Agnes Palm. Lyngby. Per Mårtensson. Ö Sönnarslöv, Anton Trulsson

 

 soc.naring111.4 Ville mfl pa Lenanders bageri

 soc.naring110.3 Britten och mor Rut vid varubilen

Britten Johnsson (sedermera Carlsson) med mor Ruth handlar av mjölkbilen

 

 

 

 

 

  Kaktillverkning på Lenanders bageri

 Åter

 

 

Järnväg i Everöd, en kortfattad historik

Ångspårvägsidén :

 På 1880-talet kom ångspårvägside`n till som ett billigare alternativ till traditionell järnväg. Ångspårväg innebar normalspårig järnväg med lättviktigt material på klen räls. Den låga farten ( c:a 20 km/tim )gjorde att banan inte behövde vara inhägnad till skydd för djur.Tågen bestod oftast av ångvagn med utrymme både för passagerare och gods. Stationerna var enkla och bemanningen liten.Gärds Härads Jernväg bildas :Den 5 mars 1881 hölls konstituerande sammanträde för bolaget. Interimsstyrelsen bestod av bl.a Ryttmästare G Stjärnsvärd,Vittskövle ( ordf. ) Greve Raul Hamilton, Ovesholm, Greve J. de laGardie, Maltesholm och lantbrukarna Ola Larsson V. Vram och Fajer Nilsson, Lyngby med Raul Hamilton som största entusiast. Ett av de grundläggande skälen att bygga järnväg var jordagodsens och bränneriernas transportproblem. Byggandet av denna ångspårväg av s.k Rowan-typ gjordes av firmanWessel & Posse. C.a 700.000:- kronor hade skaffats och skulle räcka både till bana och rullande material. Material och byggnader vid starten.Följande inköptes:

1 lok av Nydqvist & Holm (NOHAB)

2 ångvagnar av Scandia

2 personvagnar av AB Atlas

20 godsvagnar av olika typ av AB Atlas

Loket som fick namnet ” Gärds ” var av unik typ tillverkad i endast sju exemplar. Det vägde 20 ton men hade 4 drivhjul och en fyrhjulig boggie fram för att belasta spåret så lite som möjligt. Ångvagnarna som alltså var personvagnar med egen ångmaskin, hade plats för 40 passagerare och bestod av maskinrum, postkupe´, förstaklass och tredjeklasskupéer. Resgodset förvarades i lådor under vagnen, och sommartid kunde även passagerarna färdas på taket. Ångvagnarna fick namnen ”Mickel” och ”Tjuren” p.g.a ångvisslornas läten. Personvagnarna var små och avsedda för reservtjänst efter loket om någon ångvagn skulle haverera. Godsvagnarna var bara 5 meter långa och lastade 5 ton. Förutom täckta och öppna vagnar fanns boskapsvagnar med höga sidor med luftspalter. Spåret var klent, 13.4 kg per meter räls mot vad som används idag, c:a 45 kg per meter. Sliprarna var av kluvet rundvirke. Stationshusen var låga, trånga tegelbyggnader som innehöll väntsal,expedition, bostadsrum och kök.

Utvecklingen genom tiderna.

1881.

Den första biten som byggdes var från Karpalund via Skepparslöv,Tollarp, Everöd till Degeberga. Denna sträcka stod klar den 6/12 1881. I Everöd passserade den gamla stationen på Urnvägen och fortsatte i förlängningen på Anna-Stinas väg korsade Prinsessvägen och fortsatte över Mjöån öster om Axeltorps bränneri.

1883.

Sträckan Everöd - Åhus invigdes 18/12 1883. Linjen Tollarp - Åhus blev nu huvudbana eftersom man fick förbindelse mellan Åhus och Kristianstad. Trots en lång omväg och en restid på två och en halv timme blev det ändå ett bra alternativ till den ångbåtstrafik på Helgeå som var den enda förbindelsen tills Kristianstad - Åhus järnväg byggdes 1886.

1886.

Hörby-Tollarp och Hästveda-Karpalund Järnväg öppnades och möjliggjorde tillsammans med Höör-Hörby Järnväg en förbindelse mellan Åhus och Höör, vilket gynnade Gärdsbanan.

1888.

Ett särskilt spår lades till Maltesholms Cementfabrik eftersom trafiken till Åhus därifrån var stor.

  

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

1890-talet.

Eftersom man måste öka tåghastigheten rätades många kurvor ut man lade kraftigare skenor och satte upp nya signaler. Det blev nu mera järnväg än ångspårväg. Gärdskan körde nu huvudsakligen som lokal-tåg efter ”Gärds” och de nya loken ”Åhus” och ”R.Hamilton”. Ång-vagnen ”Mickel” gick som lokaltåg mellan Everöd och Degeberga.

1898.

Gärdsbanan med flera gick upp i det nystartade ÖSJ- Östra SkånesJärnvägar. Namnet ”Gärdskan” kom sedan att användas på sträckan Tollarp-Everöd-Åhus. Här behöll man de gamla tågsätten eftersom banan och då särskilt bron över Helgeå vid Hernestad, inte tålde höga axeltryck.

1901.

Everöds nya stationshus byggdes (nuvarande biblioteksfilialen). Linjen Långebro-Everöd byggdes av ÖSJ. Detta föranledde en ny sträckning av järnväg genom Everöd vilken är identisk med den man kan se idag.

1936.

Maltesholms Cementfabrik hade lagts mer och Gärdsbanans betydelse minskade därmed. Den 30/6 lades Tollarp-Åhus och Skepparslöv-Karpalund ner. Det mesta revs upp.

1967.

Skepparslöv-Tollarp revs upp. Persontrafiken hade upphört 1961.

1972.

Persontrafiken upphör på Långebro-Everöd-Degeberga på nyårsdagen 1972. Everöds järnvägsepok var därmed slut. Numera går endast vissa godstransporter där.

Vad hände med det rullande materialet :

Ångvagnen ”Tjuren” kördes sönder 1884 och blev ombyggd till vanlig vagn. ”Mickel” innebrändes 20/2 1900 i lokstallet i Degeberga, men blev åter uppbyggd troligen med ”Tjurens” vagnkorg 1903 och användes till1920 då Tollarps järnvägsverkstad tog bort ångmaskinen och ”Mickel” blev en vanlig vagn. Loket ”Gärds” skrotades 1914. ”Åhus” såldes 1900 till Maltesholms Cementfabrik och tjänade där tiden ut. ”R.Hamilton”användes in på 30-talet på Tollarp-Åhus men blev skrotat 1934 tillsammans med ”Mickel” och en mängd godsvagnar.

Vad finns kvar idag :

Av det rullande materialet finns endast en boggie från en tvåvåningsvagn och en resgodsvagn ( ÖSJ 106 ) kvar, båda på Kristianstads Järnvägsmuseum. F.ö finns de flesta stationshusen kvar ombyggda som bostadshus. Av intresse kan kanske vara Vittskövle station som är det mest välbevarade stationshuset från ångspårvägstiden. Även Everöds gamla finns kvar på Urnvägen. Norr om Stora vägen vid dess anslutning till Lyngbyvägen finns Lyngby station. Gärdsbanans station i Åhus är idag fritidsgård under namnet ”Gärdskan”. Här finns också ett kombinerat lok och ångvagnsstall. Brofästena till gamla bron över Mjöån tjänstgör idag som fäste till en gångbro söder om Prinsessvägen 11. Bakom klostret i ÖstraSönnarslöv finns rester kvar av bibanan till cementfabriken. I Kristianstads Järnvägsmuseum finns en del att titta på. En del av deras material finns här.

Att läsa:

 Denna sammanställning bygger på material av Järnvägsmuseets Yngve Holmgren. En intressant historik av honom om Gärdsbanan finns i GärdsHärads Hembygdsförenings årsbok 1972. Vidare kan nämnas en kort-fattad historik till Gärdsbanans 90-årsjubileum, också denna av Yngve Holmgren, samt en uppsats av Jonas Andréasson.

Skrifterna finns hos Everöds Sockenförening. (Samlingspärm 5) Everöds Sockenförening maj 1987 Lars Hörbo

För Everöds sockenförening januari 2013

Göran Mårtensson

 

 Åter

 

FOTON - Järnvägen

 

socjarn.Jarnvagsstation1socjarn.Jarnvagsstation2

 Everöds järnvägsstation i början av 1900-talet                                                      Järnvägsstationen med hotellet i bakgrunden

 

socjarn4.everodsby

 

 

Vykort daterat 9 december 1911.

Vy över Everöd sett från vattentornet (numera rivet)

Längst t v skymtar skorstenar och byggnader från Maltesholms cementfaribrik och t h sticker Everöds kyrka upp.

T v går järnvägsspåret till Degeberga och t h in i bilden det mot Tollarp-

Snett fr v kommer nuvarande Stora vägen och bakom husen i bildens vänstra halva går Gamla vägen, nuv Prinsessvägen.

 

 

 

 

 

 

 socjarn7.gards lyngby stationsocjarn6.gamlastationeverod

 Gamla stationen på Urnvägen                                        Gamla stationen i Gärds Lyngby, 1900-talets början

 

socjarn.lok1929

socjarn11.vykort1930tal

                        Everöds järnvägsstation. Vykort från 1930-talet

Snöplogning på linjen Vittskövle - Everöd i februari 1929.

Östra Skånes jänvägars lok nr 15. (Ägare till fotot ÖSK)

 

socjarn10.jarnvagsarbetaresocjarn9.famlindebiljett

Järnvägsarbetare. fr v Karl Andersson, Hubert Karlsson, Allan Ljungberg, Harry Flodkvist,     Familjen Evert Lindhe köper biljett

Anders Hansson, Kurt Engström, Tage Svensson

socjarn8.stins

socjarn.sista ralsbussen

                 Sista rälsbussen på nyårsafton 1971. Persontrafiken upphörde jan-72.

                 Tage Andersson fotograferar. Hustru Ing-Marie och sonen syns bakom

 

 

 

                GÄRDSKAN" - Tidtabell fr o m 20 maj 1884,  Kristianstad - Everöd - Åhus

                     socjarntid

  

         

 

 

 

 

 

 

    

 

 

                                                                     

 Åter

 

 

Everöds brandförsvar

 

I början av 1910-talet utgjordes det primitiva brandförsvaret i Everöd av en brandspruta med handpump som fanns i ett ”Spruthus” strax intill kyrkan. Brandfogde till 1922 var smedmästare Lars Karlsson. När kyrkklockorna förkunnade att elden var lös skyndade människor till hjälp. Ingen hade vid den tiden någon särskild utbildning i brandförsvar. Bönderna hade skyldighet att hämta vatten och det gjordes med hästanspända ”dranka-tunnor”. Sedan fick allmänheten förse den handpumpade sprutan med vatten.

Det som säkerligen fick byfolket att tänka på en brandkår var troligen den stora branden på gården Anneborg 1913, då nästan hela gården brann ned.

 

 

Den 17. september 1923 tillsattes en interimsstyrelse med Ivar Jönsson (sedermera Egborn) som ordförande. Övriga var Nils Sköld, Anders Hansson, Anders Johnsson och Johan Andersson. Då kåren kom igång på nyåret 1924 tillkom Alfred Andersson, Emil Palmqvist och Johan Johnsson. Kårens första brandchef var Nils Sköld. Detta år inköptes också den första motordrivna brandsprutan. Kåren hade då inte ekonomiska förutsättningar för inköp av bil/brandbil utan måste vid utryckningar låna lastbil i byn för transport av sprutan. Vanligtvis skedde lånet hos åkaren Sven Mårtensson.

Verksamheten finansierades genom bidrag från kommunen och att medlemmarna i kåren anordnade festligheter. Detta skedde i början vid dansbanan vid Algots väg i furet och senare år i Everöds Folkets Park och detta blev under åren en stor inkomstkälla för kåren. Det har berättats om de välbesökta brandkårsfesterna vid Algots väg. Av en kassabok från 1930 framgår att nettobehållningen uppgick till 1.121:- den 21. juli och att festen hade ca 2000 besökare. Enligt många som var med då – den mest vällyckade festen i kårens historia. Samma år bidrog försäkringsbolaget Häradsbolaget med 240:- och Ö. Sönnarslövs kommun med 250:- 

 

 

Brandstationen var belägen vid skolan fram till 1939 då den flyttades till Kommunalhuset. Den första brandbilen som inköptes 1933 för ca 3000:- bekostades av kommunala medel och en tankbil som rymde ca 2000 liter vatten inköptes 1948.

Organisatoriskt hade kåren också genomgått en del förändringar. Efter att ha varit frivillig brandkår i nästan 40 år övergick verksamheten i kommunal regi år 1962. I samband med kommunsammanslagningen 1971 skedde också en omfattande omorganisation på länsnivå och som då också gällde Everödskårens vara eller inte vara. Dessbättre blev inte kåren bortrationaliserad utan fick i form av frivilligt brandvärn, dock utan jourtjänst, en fortsatt uppgift att fylla.

Enligt beslut vid Kristianstads kommuns kommunalfullmäktiges sammanträde den 11.6.1985 upphör brandvärnet i Everöd vid årsskiftet 1985/86

 

 

 

Brandchefer under tiden:

1929 – 1930 Nils Jönsson, snickarmästare

1931 – 1935 Johan Andersson, tunnbindare

1936 – 1946 Johan Johnsson, skräddarmästare

1947 – 1965 Evert Pålsson, urmakare

1966 – 1970 Knut Nilsson, fabrikör

1971 – 1978 Ingvar Persson, telearbetare

1979 – 1981 Lars Jönsson, snickare

1982              Ingvar Persson, telearbetare

1983 – 1985 Helgot Andersson, stationsmästare

 

 

Uppgifter hämtade ur: Sockenföreningens samlingspärm nr 9. Everöds frivilliga brandkårs protokollböcker och kvittopärm.

För Everöds sockenförening, November 2013

Kjell Svensson

 Åter

 

 FOTON - Brandförsvaret

soc.brand.brandman

 fr v Georg Sandberg, Knut Malm, Lennart Jönsson, Hasse Roth, Kenneth Abrehamsson, Lars Jönsson, Ingvar Rönn, Knut Nilsson, Birger Larsson, Evert Lindhe, Stig Bertil Pettersson, Ingvar Persson

Överst Bengt Engström, Einar Andersson, Lars Carlsson

          soc.brand.dykareroksoc.brand.dykare

       soc.brand.spruta soc.brand.slamg

soc.brand.bilarsoc.brand.bilarmannar

 

soc.brand.styrelsesoc.brand.avtack

 Fr v Alf-Christer Jönsson, Lars Jönsson, Ingvar Persson, Knut Malm

 

Fr v Hasse Roth, Georg Sandberg, Lennart Nilsson, överst Ingvar Persson, Lars Jönsson

 

 Åter