Järnväg i Everöd, en kortfattad historik

 

Ångspårvägsidén :

 På 1880-talet kom ångspårvägside`n till som ett billigare alternativ till traditionell järnväg. Ångspårväg innebar normalspårig järnväg med lättviktigt material på klen räls. Den låga farten ( c:a 20 km/tim )gjorde att banan inte behövde vara inhägnad till skydd för djur.Tågen bestod oftast av ångvagn med utrymme både för passagerare och gods. Stationerna var enkla och bemanningen liten.Gärds Härads Jernväg bildas :Den 5 mars 1881 hölls konstituerande sammanträde för bolaget. Interimsstyrelsen bestod av bl.a Ryttmästare G Stjärnsvärd,Vittskövle ( ordf. ) Greve Raul Hamilton, Ovesholm, Greve J. de laGardie, Maltesholm och lantbrukarna Ola Larsson V. Vram och Fajer Nilsson, Lyngby med Raul Hamilton som största entusiast. Ett av de grundläggande skälen att bygga järnväg var jordagodsens och bränneriernas transportproblem. Byggandet av denna ångspårväg av s.k Rowan-typ gjordes av firmanWessel & Posse. C.a 700.000:- kronor hade skaffats och skulle räcka både till bana och rullande material.
Material och byggnader vid starten.Följande inköptes:

1 lok av Nydqvist & Holm (NOHAB)

2 ångvagnar av Scandia

2 personvagnar av AB Atlas

20 godsvagnar av olika typ av AB Atlas

Loket som fick namnet ” Gärds ” var av unik typ tillverkad i endast sju exemplar. Det vägde 20 ton men hade 4 drivhjul och en fyrhjulig boggie fram för att belasta spåret så lite som möjligt. Ångvagnarna som alltså var personvagnar med egen ångmaskin, hade plats för 40 passagerare och bestod av maskinrum, postkupe´, förstaklass och tredjeklasskupéer. Resgodset förvarades i lådor under vagnen, och sommartid kunde även passagerarna färdas på taket. Ångvagnarna fick namnen ”Mickel” och ”Tjuren” p.g.a ångvisslornas läten. Personvagnarna var små och avsedda för reservtjänst efter loket om någon ångvagn skulle haverera. Godsvagnarna var bara 5 meter långa och lastade 5 ton. Förutom täckta och öppna vagnar fanns boskapsvagnar med höga sidor med luftspalter. Spåret var klent, 13.4 kg per meter räls mot vad som används idag, c:a 45 kg per meter. Sliprarna var av kluvet rundvirke. Stationshusen var låga, trånga tegelbyggnader som innehöll väntsal,expedition, bostadsrum och kök.

Utvecklingen genom tiderna.

1881.

Den första biten som byggdes var från Karpalund via Skepparslöv,Tollarp, Everöd till Degeberga. Denna sträcka stod klar den 6/12 1881. I Everöd passserade den gamla stationen på Urnvägen och fortsatte i förlängningen på Anna-Stinas väg korsade Prinsessvägen och fortsatte över Mjöån öster om Axeltorps bränneri.

1883.

Sträckan Everöd - Åhus invigdes 18/12 1883. Linjen Tollarp - Åhus blev nu huvudbana eftersom man fick förbindelse mellan Åhus och Kristianstad. Trots en lång omväg och en restid på två och en halv timme blev det ändå ett bra alternativ till den ångbåtstrafik på Helgeå som var den enda förbindelsen tills Kristianstad - Åhus järnväg byggdes 1886.

1886.

Hörby-Tollarp och Hästveda-Karpalund Järnväg öppnades och möjliggjorde tillsammans med Höör-Hörby Järnväg en förbindelse mellan Åhus och Höör, vilket gynnade Gärdsbanan.

1888.

Ett särskilt spår lades till Maltesholms Cementfabrik eftersom trafiken till Åhus därifrån var stor.

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

1890-talet.

Eftersom man måste öka tåghastigheten rätades många kurvor ut man lade kraftigare skenor och satte upp nya signaler. Det blev nu mera järnväg än ångspårväg. Gärdskan körde nu huvudsakligen som lokal-tåg efter ”Gärds” och de nya loken ”Åhus” och ”R.Hamilton”. Ång-vagnen ”Mickel” gick som lokaltåg mellan Everöd och Degeberga.

1898.

Gärdsbanan med flera gick upp i det nystartade ÖSJ- Östra SkånesJärnvägar. Namnet ”Gärdskan” kom sedan att användas på sträckan Tollarp-Everöd-Åhus. Här behöll man de gamla tågsätten eftersom banan och då särskilt bron över Helgeå vid Hernestad, inte tålde höga axeltryck.

1901.

Everöds nya stationshus byggdes (nuvarande biblioteksfilialen). Linjen Långebro-Everöd byggdes av ÖSJ. Detta föranledde en ny sträckning av järnväg genom Everöd vilken är identisk med den man kan se idag.

1936.

Maltesholms Cementfabrik hade lagts mer och Gärdsbanans betydelse minskade därmed. Den 30/6 lades Tollarp-Åhus och Skepparslöv-Karpalund ner. Det mesta revs upp.

1967.

Skepparslöv-Tollarp revs upp. Persontrafiken hade upphört 1961.

1972.

Persontrafiken upphör på Långebro-Everöd-Degeberga på nyårsdagen 1972. Everöds järnvägsepok var därmed slut. Numera går endast vissa godstransporter där.

 

Vad hände med det rullande materialet :

Ångvagnen ”Tjuren” kördes sönder 1884 och blev ombyggd till vanlig vagn. ”Mickel” innebrändes 20/2 1900 i lokstallet i Degeberga, men blev åter uppbyggd troligen med ”Tjurens” vagnkorg 1903 och användes till1920 då Tollarps järnvägsverkstad tog bort ångmaskinen och ”Mickel” blev en vanlig vagn. Loket ”Gärds” skrotades 1914. ”Åhus” såldes 1900 till Maltesholms Cementfabrik och tjänade där tiden ut. ”R.Hamilton”användes in på 30-talet på Tollarp-Åhus men blev skrotat 1934 tillsammans med ”Mickel” och en mängd godsvagnar.

 

Vad finns kvar idag :

Av det rullande materialet finns endast en boggie från en tvåvåningsvagn och en resgodsvagn ( ÖSJ 106 ) kvar, båda på Kristianstads Järnvägsmuseum. F.ö finns de flesta stationshusen kvar ombyggda som bostadshus. Av intresse kan kanske vara Vittskövle station som är det mest välbevarade stationshuset från ångspårvägstiden. Även Everöds gamla finns kvar på Urnvägen. Norr om Stora vägen vid dess anslutning till Lyngbyvägen finns Lyngby station. Gärdsbanans station i Åhus är idag fritidsgård under namnet ”Gärdskan”. Här finns också ett kombinerat lok och ångvagnsstall. Brofästena till gamla bron över Mjöån tjänstgör idag som fäste till en gångbro söder om Prinsessvägen 11. Bakom klostret i ÖstraSönnarslöv finns rester kvar av bibanan till cementfabriken. I Kristianstads Järnvägsmuseum finns en del att titta på. En del av deras material finns här.

 

Att läsa:

 Denna sammanställning bygger på material av Järnvägsmuseets Yngve Holmgren. En intressant historik av honom om Gärdsbanan finns i GärdsHärads Hembygdsförenings årsbok 1972. Vidare kan nämnas en kort-fattad historik till Gärdsbanans 90-årsjubileum, också denna av Yngve Holmgren, samt en uppsats av Jonas Andréasson.

 

Skrifterna finns hos Everöds Sockenförening.

Everöds Sockenförening maj 1987

Lars Hörbo

 

 

 

 socjarn.Jarnvagsstation1socjarn.Jarnvagsstation2

 Everöds järnvägsstation i början av 1900-talet                                                      Järnvägsstationen med hotellet i bakgrunden

  

 socjarn.sista ralsbussen

 Sista rälsbussen på nyårsafton 1952? Tage Andersson fotograferar. Hustru Ing-Marie och sonen syns bakom