EVERÖDS SCOUTKÅR  

 UR INNEHÅLLET (Klicka på rubrikerna nedan för att välja avsnitt. På "Åter" i slutet för att komma tillbaka)

Det var så det började
 

Scoutstugan och de som styrde
 

Lägerverksamhet
 

Glimtar från scoutläger genom åren
 

Jamboree
 

Vinterläger
 

Valborgsmässoafton
 

Närhet till kyrkan
 

Julfester, maskerad
 

Övriga aktiviteter
 

 Scoutrörelsen grundades år 1907 i England av f d militären Robert Baden Powell. I Sverige växte scoutrörelsen fram under första delen av 1900-talet. KFUM:s scoutförbund, som Everöd tillhör, bildades formellt år 1911. Riksorganisationen för all scouting i Sverige har idag över 70 000 scouter i 1 100 scoutkårer.

DET VAR SÅ DET BÖRJADE

Föräldrar och andra intresserade inbjöds, av KFUK/M-scouterna till ett informationsmöte i Idrottsstugan den 21 februari 1966. Avsikten var att försöka starta en scoutkår i Everöd.                     

 

                             

Inbjudan till informationsträff 21 feb 1966                                                           Förste ordförande Evert Lindhe t.höger och Mattias Schlyter

                                                                                                        

I en artikel i Kristianstadsbladet från november 1966 berättas sedan om att scouterna haft ett föräldramöte i församlingshemmet, där man informerar om att Everöds scoutkår bildats den 29 april 1966. Kåren har för närvarande ca 60 scouter och är ansluten till KFUK-KFUM:s scoutförbund. Den första kårstyrelsen består av:

Evert Lindhe, ordförande

Signe Andersson, sekreterare                    Karl-Erik Silhag, kårledare pojkar

Lars Karlsson, kassör                                Elsie Tykesson, kårledare flickor                     

På mötet diskuterades också två angelägna frågor, att bilda en föräldraförening och att hitta en bättre lösning på lokalfrågan. För närvarande håller man till i familjen Lindhes källare eller i ett gammalt nedlagt mejeri.

Vid en högtidlig ceremoni i kyrkan den 18 december skedde sedan Everödskårens första scoutinvigning. Sextio scouter och ledare tågade med fana in i kyrkan för att avge scoutförsäkran. 

ÅTER

              

SCOUTSTUGAN OCH DE SOM STYRDE

Men var skulle vi hålla till?

I utkast till skrivelse till kommunalnämnden i Everöd, där scouterna anhåller om startbidrag, kan man läsa att godsägare Gertzell upplåter lokal i Everöds gamla mejeri. Man fick också låna kyrkans församlingshem för sammankomster och det fanns planer på att scouterna skulle få ta över en gammal stall- och logebyggnad intill församlingssalen.

Så fick scoutkåren möjlighet att köpa det gamla missionshuset i Lyngby. Den 7 oktober 1967 undertecknas köpekontraktet med Skånes Missionssällskap som säljare.

Något om Missionshusets historia.

Av bestämmelser till aktiebrev, utgivet år 1889, av ”Missionshusbolaget i Gärds Lyngby” framgår att ”Bolaget afser att vid Gärds Lyngby jernvägsstation å dertill förhyrd tomt, uppföra en byggnad att deri upplåta lokal för kristliga sammankomster, guds ords predikan, samt söndagsskoleverksamhet”. ”Erforderligt byggnadskapital tillkommer genom aktieteckning å 5 kronor pr aktie ”

 

 

 scout5 missionshus3

Det gamla Missionshuset blir Scoutstuga

scout6 stugan

När scoutkåren köpte huset i slutet av år 1967 hade det stått öde ett antal år och det saknade bekvämligheter. Huset togs i bruk 1968 men en totalrenovering behövdes. Gösta Evert Andersson, med goda kunskaper inom byggnadsbranchen, blev sammanhållande för projektet. Med hjälp av bidrag från bl a Allmänna arvsfonden och kommunen och mycket frivilligarbete av scoutföräldrar kunde kommunalfullmäktiges ordf Algot. B. Andersson inviga den nyrestaurerade scoutstugan på Svenska flaggans dag 1970. Stugan fick namnet ”Träffpunkten” på förslag av blåvingescouterna efter en pristävling.

 Festligheterna hölls på det vackra grönområdet intill scoutstugan inför ett hundratal inbjudna föräldrar och anhöriga. Kårens kaplan, kyrkoherde Henry Håkansson, höll en andaktsstund. Scouterna gjorde upp eld i det fria, grillade korv och bjöd på saft och kakor.

 

 Ledare och verksamhet

När Gösta E. Andersson år 1968 övertog ordförandeskapet efter Evert Lindhe som avsagt sig kunde kåren förutom styrelse och 9 scoutledare inräkna 17 flickscouter, 16 pojkscouter, 13 blåvingar och 14 vargungar. Kårledare var Evert Lindhe och Birgitta Reimer som något år senare efterträddes av Ann-Christine Lövkvist.

Kåren växer och i Kristianstadsbladet kan man läsa att kåren vid årsmötet i april 1975 har 171 aktiva medlemmar. Man har minior- junior- och patrullavdelningar för både flickor och pojkar. RS-avdelningen växer för varje år. Bland scoutledarna vid denna tid återfinner vi Ann-Christin och Karl-Elof Lövkvist, Karen och Torben Rasmusson, Gunilla och Sven Johansson och flera andra engagerade föräldrar. Avgående avdelningsledare, vid årsmötet, efter många års arbete var Ruth Lindhe, Siv Jönsson och Helgot Andersson.

1975 var också året då kåren köpte 6 st kanoter för att ge sig ut på ”våta” hajker. Föräldraföreningen stöttade med inköp av flytvästar – Mer än 30 år senare........ 

 scout7 Raslangen lagereld

Moa, Ebba och Felicia paddlar  - Raslången år 2008                                                         Moa och Johanna Nilsson – Raslången år 2008

 

När Kenneth Lindborg i början av 1980-talet övertog ordförandeskapet var man 145 medlemmar. Inger Ottosson var sekreterare och maken Tony en av scoutledarna. Aktiva ledare var också Britten Carlsson och Inga-Britt Bengtsson. Scouterna sedan barnsben, Mikael Rasmuson och Åsa Jacobsson invigdes som scoutledare, Åsa, numera Melander, är fortfarande, år 2015, aktiv scoutledare.

Jubileumsåret 1986 då Anders Jeppsson övertagit klubban fanns Sven Johansson och Leif Friberg bland ledarna. Anders var sedan ordförande fram till år 2001 då brodern Johannes Jeppsson övertog klubban. Johannes i sin tur efterträddes av dottern Helena Jeppsson år 2005 och år 2008 var det Kirsten Englesson Jeppssons tur som ordförenade. När Carola Nilsson övertog ordförandeskapet år 2014 hade medlemmar ur familjen Jeppsson hållit i klubban i nästan 30 år. Engagerade ledare sedan många år är också paret Ann-Britt och Åke Nyholm.

Under 1970 – 1990-talet bestod kåren av 100 -150 medlemmar, år 1981 var man 143 och år 1995, 122 scouter och ledare. Under senare tid har medlemsantalet sjunkit efterhand och vid utgången av år 2014 var man totalt 51 medlemmar. Ett allt större utbud på fritidsaktiviteter, men också minskat antal barn och ungdomar i bygden torde vara en förklaring.

 

 

 

Läser man föreningens verksamhetsberättelser (VB) inser man att ett ”scoutår” består av mångskiftande upplevelser och aktiviteter. Nedan ett utdrag från scouternas VB 1985/86.

  •  Av VB:n framgår att man varit på hajk, med en eller två övernattningar, bl a i militärtält, vid 11 tillfällen.
  •  Första advent firades i kyrkan med ca 60 scouter och man har gått Lucia i kyrkan, på Skogåsa och på ”Bingot”.
  •  Man har sålt almanackor, ljus, julkärvar, påskris och samlat papper och tomflaskor.
  •  I scoutstugan har man haft scoutaktion och julbasar med tipsrunda och korvgrillning.
  •  Valborgsmäss firades med fackeltåg och bål som var välbesökt, ca 1 000 personer.
  •  I januari hade miniorerna som vanligt sin maskerad och den 27 juli – 1 augusti firade ett 70-tal scouter 20-årsjubilem med läger vid Gyllebosjön.
  •  Alla avdelningarna deltog i distriktstävling i Degeberga, miniorerna har dessutom tävlat i Bockeboda och man har deltagit i DM i volleyboll.
  •  Patrull och RS-scouter har varit på studiebesök på ambulanscentralen.
  •  Patrull har hjälpt Eves-livs att ordna bilrally.
  •  Miniorerna gick påskkäring och delade ut påskliljor på Skogåsa och i pensionärslägenheterna.
  •  S:t Georgsdagen, den 23 april, firades i kyrkan med många scouter och anhöriga. 5- och 10-årsmärken utdelades. Kollekten skänktes till Cancerfonden.
  •  Höststart firades med inbjudna föräldrar, lägerbål och korvgrillning.
  • scout9 knut                       

Föräldraförening                        

scout10

Föräldraföreningen som stödde verksamheten i kåren hade en kreativ mammaavdelning som tillverkade mängder av broderier och andra handarbeten, stöpte ljus, bakade bröd och kakor till den arbetsaktion som årligen hölls för att få in pengar till scouternas alla aktiviteter.

 

Inger Lydrup, Asta Andersson, Siv Jönsson,

Asta Nilsson, Margit Jönsson, Inga Hedvall

 

Under sportlovsveckan i Dalarna 1975 inköptes 15 st små dalahästar som juniorscouterna själva målade. Hästarna auktionerades ut som lotter i ett auktionslotteri. Aktionslotterierna var populära och år 1982 när lotterna bestod av Gull-Britt Jarls handmålade äggkoppar gav ropet sammanlagt hela 5 990 kr. I Kristianstadsbladet kunde man läsa om aktionen med den sammantagna rekordsumman 18 689 kr.

 

När scoutstugan i början av 1980-talet blev för trång och en tillbyggnad behövdes, vände man sig som vanligt, då kåren är i knipa, till föräldraföreningen. Under appellen ”Motionera med scouterna” startade föräldraföreningen en serie tipsrundor med frågor i allmänkunskap. Slutlig segrare blev Ami Frick som vann en 3-växlad cykel. Arrangemanget blev populärt och samlade hela 161 deltagare

Föräldraföreningens första ordförande i slutet på 1960-talet var Henry Jeppsson. Han efterträddes i början av 1970-talet av Eve Frostensson och 1975 hade kyrkoherde Folke Andrén övertagit ordförandeskapet. 1989 var Göran Månsson ordförande. Han efterträddes först av Kenneth Thörnkvist och sedan, år 2001, av Agne Fredriksson. Härefter tog Åsa Melander och sedan Johannes Jeppsson vid. Vid årsmötet 2006 diskuterades första gången att upplösa föräldraföreningen, då det blivit allt svårare att hitta engagerade föräldrar till styrelse och andra uppdrag. År 2007 beslöt man att föreningen skulle finnas kvar, för äldre medlemmar, som en stödförening. (EES – Everöds scoutkårs supporterklubb). Försök att få igång aktiv verksamhet gjordes. Vid årsmötet 2011-02-13 beslöt man dock om en slutlig upplösning.

ÅTER

 

LÄGERVERKSAMHET

Förbundsläger i Ydre ett vildmarksäventyr

Sommaren 1978 åkte Everödsscouterna på storläger till Ydre i Östergötland. Här samlades ca 3 000 scouter, de flesta från Sverige. Ca 250 gäster från bl a övriga Europa, Sri Lanka, Japan och Canada blandade sig med de svenska scouterna

                                                                 VI SOM RESTE

 scout11

ÖRNEN

Anna-Karin Bengtsson

Anders Johansson

Ulf   Persson

Annelie   Knutsson

Ola   Håkansson

RÄVEN

Jörgen Lydrup

Mikael Rasmussen

Peter Persson

Eva Andrén

Birte Lau

Tomas Jacobsson

EKORREN

Roger Olsson

Arne Nilsson

Karita Månsson

Eva Hamilton

Hans-Jörgen Hansson

 

BJÖRNEN

Sven Jeppsson

Ola Siöström

Carola Cedergren

Mari Mårtensson

Per Åkesson

 

 

JÄRVEN

Katarina Bunger

Klaes Rasmussen

Åsa Ottosson

Pierre Månsson

Magnus Johansson

Tomas Andersson

 

 

 

 

 

 

 

 

LEDARE: Alf Andersson, Yvonne Eklund, Marie-Louise Lydrup, Ann-Christin Lövkvist, Tony Ottosson, Jan Söderberg

 

Utdrag ur scouternas dagbok från Ydre

Onsdag 26 juli: Dagens tema: Du är med oss Gud

Torsdag 27 juli: Dagens tema: Det finns en längtan efter kamratskap och vänskap

Varje dag hade sitt tema och det kom igen i morgonandakten och lägergudstjänsten. Ämnena var vardagliga och lätta att förstå. Äntligen! Tänkte vi väl allihop när vi samlades kl 07.00 på morgonen för att packa in och ge oss iväg. Till råga på allt så hade sommarens första värmebölja infunnit sig . Underbart!!

 

 scout13scout12

 När vi kom fram fick vi bära utrustningen 1.5 km                                                                                           Lägerbyggnad

 

Fredag 28 juli: Dagens tema: Det finns en längtan efter närhet och ömhet

Lördag 29 juli; Dagens tema: Det finns en längtan efter arbete och mening

På eftermiddagen lördagen den 29 juli hette programblocket ”Bygde och hantverk”. Några patruller valde att syssla med vävnad. Från ull till färdig produkt. Patrull Räven lärde sig att smida tältpinnar. Jobbigt men kul. På kvällen var det BIG-SHOW –Stort lägerbål

scout14scout15 

Så här såg vårt matbord ut                                                                                                             Patrull Räven smider tältpinnar          

scout16

 

Söndag 30 juli: Dagens tema: Det finns en längtan efter Jesus

På söndagen hade vi inga vanliga programblock. Caroline Krook ledde en vacker lägergudstjänst tillsammans med Assar Fjelkman. Vi hade gott om tid till matlagning och bad just idag. Idag skedde den stora föräldrainvasionen. Många ville nog stanna längre.

På kvällen var det tid för YDRE MAKNAD, Kiviks marknad i en lite mindre upplaga. Här fanns allt från tunnbröd och skånskt godis till pariserhjul, chokladjul, kramar och pussar för 2 YDREKRONOR och dränk den sköna damen. Vi roade oss kungligt. Valutan under Ydremarknaden var Ydrekronor. Varje scout fick ett startkapital innan marknaden började.

 scout18scout17

Matlagning                                                                                                                        Pariserhjul på Ydre marknad

 

Måndag 31 juli; Dagens tema: det finns en längtan efter Glädje och sång

Tisdag 01 aug; Det finns en längtan efter stillhet och rast

Höjdpunkten på Ydre. Vi skulle ut på hajk. Vi valde den svåraste vandringshajken. Vi skulle gå efter karta och kompass. På väg till övernattningsstället skulle vi samla växter och 2 liter björklöv, som skulle användas att färga garn med. Terrängen runt sjöarna Nedre och Övre Näckungen var mycket vacker. 

När vi kom fram till övernattningsplatsen badade vi, reste vindskydd, färgade garn och avslutade med lägerbål. Eftersom vädret var så fint sov många under bar himmel. Vi startade hemfärden direkt efter frukost. Efter en timmes färd stannade vi för att hålla morgonandakt. Det första vi gjorde när vi kom var att gå ner och tvätta oss

 scout20scout19

  Patrull Räven lagar middag och klistrar uppväxter efter ca 6 km                                    Örnen bodde ute på en udde - jättetjusigt  

 

 

Onsdag 02 aug; Det finns en längtan efter bröd och vatten     scout21

Torsdag 03 aug; De finns en längtan efter skog och luft

Fredag 04 aug; Jag är med Er alla dagar intill tidens ände

Programblocket på onsdagsförmiddagen hette VATTEN. Man fick välja mellan kanoting, segling, flottbygge, dykning, fiske och rökeri. Patrull Järven valde flottbygge och testar den. Om sanningen skall fram så höll den inte så värst länge.    

 scout22

 

 

 

 

Torsdag – nu närmade det sig slutet tyvärr. Många utländska scouter uppträdde på avslutningsbålet.Vilken stämning! Tänk Dig alla 3 000 scouter stå upp, klappa i händerna
och skrika YDRE. Vi hade intet tapto sista kvällen – alla fick vara uppe så länge
de ville. Fredag – nu återstod bara att riva och diska. Ett trött men mycket nöjt gäng satte sig sedan i bussen på väg hem till en riktig säng.

 Varför är det 5 år till nästa förbundsläger??

 

 

 

ÅTER

 

 

GLIMTAR FRÅN SCOUTLÄGER GENOM ÅREN

Första sommarlägret 1966

scout23

 

De första sommarlägren hade scouterna tillsammans med Degeberga scoutkår. Lägret var förlagt till den lämpliga terrängen och badplatsen vid Frisebodakusten. Över veckoslutet samlades nästan 100 scouter.

 

Tiden tillbringades med trevliga övningar och tävlingar. På lördagskvällen var det föräldramöte med ytterligare ett 100-tal besökare och underhållning kring lägerbålet vid stranden.(Kristianstadsbladet)

 

 Samling vid stationen för cykeltur till Friseboda 1966

 

 scout24scout25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Korv och scouter hör alltid ihop. Ruth Lindhe och Maria Svensson med vargungarna Bengt, Torbjörn, Klas, Arne, Rolf, Ronny, Hans, Alf, Per 1966

Frisebodalägret 1971

scout26

 

Karl Lövkvist och Helgot Andersson övervakar

Bosse, Alf och Bengt m fl

 scout27

 

 

 

 

 

 scout28 

 

Scouternas hängbro över Segesholmsån under åren i Friseboda

 

På väg till Bornholm med cyklar 1975

 scout30scout29

 Ola Siöström väntar på sin cykel                                                                   Nu skall vi gå på färjan till Bornholm                        

 

Scoutläger i mitten av 1980-talet.  Jubileumsläger i Gyllebo 27/7 - 1/8  1986

scout31scout33

 

 

 

 

 scout34scout35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   Toalett      och       kök måste

 man ha   -    även i vildmarken       

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ÅTER

 

 JAMBOREE

Stora scoutläger har arrangerats i Sverige på Rinkabyfältet, vid tre tillfällen.

Scout 2001- nationell jamboree, år 2001, med ca 26 000 deltagare.

Jiingijamborii – nationell jamboree, år 2007 med ca 20 00 deltagare.

22;a världsjambooreen - 2011 med ca 39 000 deltagare.

23;e världsjambooreen i Japan år 2015, dit några av våra egna scouter reste och berättar:

 scout36

  

Fyra oförglömliga veckor  i ett annorlunda land. Resan började med några dagar som turister  i Tokyo sedan 12 otroligt varma och fantastiska dagar som vi delade med 33 628  andra scouter från 155 länder på lägerplatsen Kirara-hama Yamaguchi i södra Japan. Resan avslutas med rundresa till Hiroshima, Miyajima och Kyoto.
Vi landar på Kastrup 16/8, mycket trötta
och mycket rikare på all gemenskap, alla upplevelser och minnen.

 

Jan 2014: Vi som tänker resa Axel Olsson 15, Ebba Malmquist 15,

Elin Melander 15, Johanna Crona 14

 

Från Jiingijamborii år 2007 – scoutingens 100-årsjubileum med närvaro av vår Kung

 

Lägret hade ca 20 000 deltagare, varav 2 000 utländska scouter och därtill 3 000 funktionärer. Det fanns ca 5 000 tält, man åt 35 ton kött och drack 80 000 l mjölk. 70 lastbilar körde ved och 70 lastbilar körde slanor, man satte ut 500 bajamajor och grävde ner en mil ledningsrör - som låg kvar i väntan på det stora världslägret 2011.

 

 scout38scout37

 ÅTER

 

 VINTERLÄGER 

Under många år ordnade scoutkåren vinterläger och år 1969 var Everödsscouterna ”På en vintrig weekend vid Furubodagården” I Kristianstadsbladet kan man läsa att det på morgonen var 23 grader kallt vilket inte hindrade scouterna från att ge sig ut och prova skidbackarna

 scout40

                                                                                 

Scouterna i lektagen

 scout39

 

 

 

 

Ledarna Evert Lindhe och Knut Jönsson med patrullen

Lars-G Jönsson, Göran Palmqvist, Alf Andersson och Johannes Jeppsson

 scout57EFSg

 

 I februari 1970 åkte scouterna buss till ESF-gården i Åhus för en tredagars lägervistelse. Programmet innefattade bl skidåkning i den vackert kuperade terrängen i ett 3 km spår omfattande kontroller med bl a aktiviteterna sjukvård, livräddning, livlinekastning, och allemansrätt. Till en lägerafton samlades man för en egen arrangerad Hylands hörna. Kårens ordf Gösta Evert Andersson var en verklighetstrogen Lennart Hyland

 

Karl Lövkvist, Ruth, Evert och Jan Lindhe tillsammans med sina pojkar

på ESF-gården 1970

Sportloven i Dalarna

                    scout41

 Med nyvallade skidor och fulla av förväntan ses scoutungdomarna samlade vid bussen för avfärd till Dalarna. Reseledare Helgot Andersson förrättar upprop och erinrar om vikten av att vara redo och göra sitt bästa under den drygt veckolånga sportlovsveckan.” ”Högt belägen, intill sjön Runn inte långt från den kända Orrnässtugan, ligger Stora Tuna scoutstuga” kunde man läsa i Kristianstadsbladet det 21 febr 1972.

 

Vi kommer att vara självförsörjande vad mathållningen beträffar berättar Helgot som delat in scouterna i matlag om 2 flickor och 2 pojkar som alternativt kommer att få utspisa de 36 deltagarna. Under veckan inplanerade aktiviteter; Högmässobesök i Torsångs kyrka – en fotvandring på 4 km, rundtur med besök i Zorngården och hos Mora-Nisse och förstås besök i slalombackarna i Falun och Borlänge

 

 Det blev den första i raden av många års sportlovsresa till Dalarna, först till Stora Tuna och senare till Kläppen i sälen.
 

 Stora Tuna scoutstuga i Dalarna

 

ÅTER

VALBORGSMÄSSOAFTON

”Det brann så många våreldar runt om i den skånska landsbygden denna underbara valborgsmässoafton” kan man läsa i Kristinstadsbladet efter valborgsmässofirandet 1967, första året som scouterna arrangerade majbål. En fin tradition som de fortfarande – år 2015 håller fast vid.                                                                  

 scout44scout42

scout43

 

 

scout45

 

 

 

 

 Fackeltåget genom byn 1969 och på

1980-talet    

 

 

 

                   

  Valborgsmässoafton på Bjärebacken 2007

 scout46scout47

  ÅTER

NÄRHET TILL KYRKAN

 Kyrklig närvaro har alltid varit en viktig del i scouternas verksamhet. Den 23 april firas världen över Sankt Georgsdagen. Sankt Georg, (eller Göran) som valts till scouternas skyddshelgon är enligt legenden en kristen riddare som tillskrivs sanningskärlek och mod i kampen mot det onda – egenskaper som en scout skall försöka eftersträva. I Kristianstadsbladet kan man läsa att Everöds scoutkår i samband med firandet av Sankt Georgsdagen i kyrkan år1984 ”haft upptagning och invigning av sina scoutungdomar i resp avdelningar. Kyrkoherde Folke Andrén erinrade om S:t Georg”

 

 scout48

 

Adventsfirande

Scouterna har också en tradition att deltaga med fackelparad vid adventsfirandet i vår kyrka.

 

 

Urklipp KSD-bladet 1976

 

 

 

 

Luciafirande

Ända sedan Everöds scouter startade sin kår har man ordnat festligheter på Luciadagen, de första åren i skolans gymnastiksal, men fr o m år 1969 sker Luciafirandet i kyrkan. Scouterna ”lussar” också för de äldre på Skogåsa och Axeltorp - säkert en välkommen höjdpunkt i deras tillvaro.

                        Lucia år 1969 – Irene Nilsson                                                                      Lucia år 2000 – Louise Borg

 scout49scout50

 

 Friluftsgudstjänster

Gudstjänster i samband med lägerverksamhet är ett allmänt inslag i scouttraditionerna.

 

 scout52scout51

 Ann-Christin o. Evert med scouterna på väg till Folke Andrén gudstjänst på jubileumslägret i Lyngsjö 1976

 ÅTER

 

JULFESTER – MASKERAD

Året avslutades traditionsenligt med dans runt granen och maskerad för de yngre scouterna. Så också år 1971 då kårens blåvingar och vargungar, ett 50-tal ungdomar, uppvisade såväl stilfulla som roliga dräkter. Deltagarna fick själva rösta fram de bästa förklädnaderna.

scout54scout53

Till höger

 

Ruth och Evert Linde med vargungarna

Bakom maskerna döljer sig i mängden dagens pristagare, Henric Lynge, Stefan Persson, Gun Jönsson, Kristina Knutsson, Charlotte Bengtsson, Åsa Jacobsson, Bitte Bengtsson och Helge Nilsson . Gissa var!!

 

 Till vänster

 Inga-Britt Bengtsson o. Siv Jönsson med flickorna

 

 

ÅTER
 

 

ÖVRIGA AKTIVITETER

Kreativiteten är stor och mycket frivilligt arbete har under åren lagts ner av föräldrar och ledare för att samla in pengar till scouternas verksamhet. Man har genom åren arrangerat valborgsfirande och auktioner. Man har sålt almanackor, julkärvar, påskris och majblommor. Tipsrundor och julbasarer har arrangerats – listan kan göras lång.

Säkert minns bygdens befolkning också tiden då scouterna samlade papper och tomflaskor.

I Kristianstadsbladet våren 1974 kan man läsa;” ”Töm källare och vinn` - vi hämtar med glada sinn” så lyder en appell från 14 Everödspojkar tillhörande ortens scoutkårs junioravdelning som sedan i höstas gjort husbesök för att samla in papper och flaskor. Att pojkarna varit flitiga och att appellen hörsammats visar det hittills insamlade resultatet; 6 ton papper och 1 500 flaskor”. Ett par föräldrar ställde traktor och vagn till förfogande men vanlig dragkärra användes också vi insamlandet. Avsikten var att få ihop reskassa för en cykeltur till och på Bornholm.

Under mer än 30 år skulle Everödsscouterna sedan fortsätta att samla papper och flaskor i bygden. Sista insamlingen gjordes den 5 februari 2005 

 

 scout55scout56

 

 

 

 

 

 

 

 (fr v sittande) Anders Bengtsson, Jörgen Persson, Jörgen Lydrup, Dan Johansson.

(på kärran) Sven Palmqvist, Sven Jeppsson, Klaus Rasmussen

 

 

 

 

 

Everöds sockenförening

Text och bild sammanställt av Inger Siöström år 2015

 

 ÅTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lyngby Borg - Slottsbacken

 

I Lyngby, på Gamlegårdens ägor, finns resterna av en gammal medeltidsborg, som har kallats Lyngby Borg. Ibland kallar man resterna för slottsruin, men det kan väl inte anses riktigt korrekt, för det finns ingen egentlig ruin att tala om, utan bara underjordiska rester efter grundmurar och, någon halvmeter ner i marken, rudimentära rester från det som kan ha varit golvet i slottsbyggnaden.

 

Det har skrivbordsforskats och skrivits en del om borgen. Exempelvis har Christer Olofsson skrivit en artikel benämnd “Borg att gräva ut” i Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1966 och Tor Flensmarck har i samma förenings årsbok 1982 skrivit om “Lyngbygård i Everöd “ under samlingsrubriken “BORGAR I GÄRDS, DEL II.” I en artikel “Socknen (Everöd) under medeltiden” har också Lyngby borg behandlats.

 

Resterna av borgen ligger i en sandbacke, som i folkmun kallats “Slottsbacken”. Någon egentlig utgrävning av backen har inte ägt rum förrän nu, somrarna 2008 och 2009. Ingen vet därför hur borgen har sett ut, och det kommer man förresten antagligen inte heller att få fram vid utgrävningar, varken nu eller senare. Man tror att borgen kan varit en tornborg i tegel liknande den kungliga borgen i Sölvesborg, fast mindre. Borgen i Sölvesborg tros ha sett ut så här:

 

Lyngby Borg revs i slutet av 1400-talet, varför vet man inte, det finns olika teorier. Den ingick av allt att döma i vad Christer Olofsson kallar “äldre kommunikationssammanhang” och bör då, tillsammans med liknande borgar ha utgjort ett strategiskt skydd längs huvudvägarna. Den väg det här är fråga om kom söderifrån från Vittskövle, gick här i Lyngby över ett vadställe i Mjöån, fortsatte mot Gärds Köpinge och gick över Köpinge Pråm vidare in i Villands härad. Kanske miste borgen sin strategiska betydelse vid ändringar i vägsträckningar och kommunikationer. Teglet från rivningen lär ha använts vid byggandet av Vittskövle slott.

 

Man vet alltså mycket lite om hur borgen kan ha sett ut. Däremot finns en hel ägaredokument och uppgifter om ägarelängder och ägarebyten genom köp, giftermål, arv, “konservering“, obestånd, etcetera. Även i dessa avseenden är dock uppgifterna delvis ganska osäkra och bygger till en del på antaganden. Lyngby och Skåne var ju danskt på medeltiden och namnen som förekommer i dokumenten klingar naturligtvis utländskt, såsom Moltke (Mölteke), Uffe Olufsen, Offo de Gryndelstada (Gringelstad), Galen, Truidsen etcetera. Den förste ägaren, som dokumenterats ordentligt, hette Niels Bendiksen (Bendicsön).

 

Hur som helst, Lyngby var av allt att döma en viktig ort på medeltiden.

 

Slottsbacken har i gångna tider - och kanske också senare (?) - i folktron omgärdats av mystik och historier om spökerier. Det har sagts att ett fyrspann, draget av svarta hästar, synts och bullrat på gamlegårdsvägen öster om backen. Ett försök till utgrävning, som gjorts under 1940-talet, och där utgrävningshålet för övrigt fortfarande finns kvar, sägs ha fått avbrytas, därför att röster inifrån backen uttalat varningar. En eller flera av utgrävarna påstods så sent som på 1950-talet ha avlidit strax efter utgrävningsförsöket.

 

Hur som helst, de arkeologer som nu, 2008 och 2009, gör utgrävningar, låter sig inte skrämmas av spökhistorier.

Rapport om utgrävningarna kommer förhoppningsvis inom något år.

 

På förmiddagen den 6 oktober gjorde medarbetare från Sockenföreningen ett studiebesök vid de pågående utgrävningarna på och vid Slottsbacken. Vi blev vägledda och informerade av arkeologerna på platsen.

 

                             Initiativ och kontakter till mötet hade tagits av Lasse Brettell. Här följer några bilder från besöket.

 

                           

 

    

 

 

Efter besöket vid utgrävningarna gjordes en tur runt fälten kring Slottsbacken. De bör ju ha ingått i miljön runt borgen. Först några bilder om hur det såg ut på 1940-50-talen.

 

 

 

   Så ett par bilder från dagens slottsbacksmiljö. Mer eller mindre torrlagd och bevuxen med alar och sly.

                                                                      

   Här låg barnens och ungdomarnas badplats på 1940- och 1950-talet. Inga stora badmöjligheter här i dag inte.

                                                                                                             

                                                                                            Text och foto: Arne Palm                                                  

                                                                                

 
 

 

Everöds historia - Wolfgang Natusch

 

Ur Everöds historia 

Målning av Wolfgang Natusch, i tre delar, från 1600-tal till 1900-tal. Målningen gjordes på uppdrag av föreningsbanken år 1990. År 2009 lades bankens filialkontor i Everöd ned och målningen kan numera beskådas i kyrkans församlingshem.


1600-talet i Everöd 

Wolfgang1

Konstnärens beskrivning av händelserna på målningen 

  

1640

Krigstillstånd i Everöds socken. Kyrkoherden Sten Pedersen Sommer lider särskilt under de sista krigsåren i Everöd 

1690

Den stora eldsvådan i Everöds by. 14 gårdar läggs i aska.

1697

Avrättningen av ryttaren Hindrich Adolph von Broberg på Lyngsjö galgbacke. Han hade begått stöld i Wittskövle kyrka. Hans hustru spöas offentligt.

1699

Genom Roskildefreden 1658 hade Skåne blivit svenskt. Indelningen av svenska rytttare, många soldattorp kom till.

 


1700-talet i Everöd

Wolfgang2

Konstnärens beskrivning av händelserna på målningen 

1725

Första skolhuset byggs. Kyrkoherden Per Collin bekostar uppförandet och testamenterar även medel till skolmästarens lön. 

1793

Lyngby mölla flyttas till nuvarande plats. Ägare Ovesholm. 

1794

Lyngby stenbro byggs och troligen även brytestugan på allmänningen intill. Under samma tid bor postbonden Engle Jönsson på Everöd nr 21 och J Listerfeldt i soldattorpet Everöd nr 11-12 (nuv Prinsessv).
Bybrunnen på pumpstigen i Everöd. 


1800-talet och 1900-talet i Everöd 

Wolfgang3

Konstnärens beskrivning av händelserna på målningen

1830-40

Enskiftet i Everöds socken, båda byarna utplånas. 

1846

Den nya handelsordningen kommer till, som möjliggör öppnandet av handelsbodar på landsbygden. 

1881

Järnvägen byggs och även Everöds första station på Urnvägen. 

1901

Everöds andra järnvägsstation uppförs och kort därefter även hotellet. 

1905

Everöds snickerifabrik byggs. Everöds socken får elektricitet 1912. El-transformatorerna står vid snickerifabriken, där det bl annat tillverkas drank- och jäskar. 

1910

Det frivilliga brandförsvaret etableras. 

1914

Telefonstationen som grundades 1890 flyttar till Engdahls affär på Urnvägen. 

1920

Jordbrukskassan i Everöd startar i A P Svenssons trävarufirma. 

1929

Everöds idrottsförening grundas. 

1965

Föreningsbanken bygger sin egen fastighet och posten flyttar också dit från järnvägsstationen. 

1971

Algot Andersson, fullmäktigeordförande i Everöds kommun, överlämnar kommunen till Kristianstad 

1976

Järnvägsstationen blir bibliotek.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Sockenföreningens fotoarkiv

Sockenföreningens främsta syfte är att dokumentera socknen i text och bild. Alltsedan föreningen bildades år 1985 har foton i olika format skänkts av bygdens innevånare. Föreningens fotoarkiv innehåller idag (år 2013) omkring 800 negativ och 325 förstoringar, varav c:a 200 inramade. Framkallning och förstoring av bilder kan vi tacka Hans-Aron Falkman för. Han var på1990-talet den store fotoentusiasten i föreningen och lade med hjälp av den tidens teknik ned många timmar på att föreviga vår bygd. Från Axeltorp, Hans-Arons hem, finns ett flertal foton som visar oss hur lantbruk bedrevs förr i tiden. Föreningens fotoarkiv omfattar bilder från 1900-talets början till dess mitt. Arkivet är indelat i olika ämnesområden. I nedanstående förteckning finns de områden vi valt att presentera på hemsidan med text och bilder.

 

UR INNEHÅLLET: (Klicka på rubrikerna nedan för att välja avsnitt. På "Åter" i slutet för att komma tillbaka)

Näringslivet i Everöd

Näringslivet - FOTON

Järnvägen i Everöd – en kortfattad historik

Järnvägen – FOTON

Brandförsvaret i Everöd

Brandförsvaret - FOTON

Forts.....

 

Har Ni några gamla bilder från bygden eller är intresserade av vårt fotoarkiv, är Ni välkomna att kontakta oss.

 


 

 Näringslivet i Everöd

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utdrag från Albert W Carlssons artikel i Gärds Härads årsbok 1981 s 74.

Den 2 december 1846 kom den nya handelsordningen som gjorde det lagligt möjligt att starta handelsbodar på landsbygden. Dock ej närmare städerna än 3 mil. År 1864 avskaffades denna 3 milsgräns.

Den som ville öppna en handelsbod var tvungen att uppfylla vissa villkor. Om dessa sägs i Handelsordningen av den 22 dec 1846, paragraf 1:

”Rättighet att i stad idka handelsrörelse tillkommer hwarje man som eger Svensk medborgarrätt med villkor

a/ Att hafwa begått Herrens heliga nattvard, råda öfwer sig själv och sin egendom, ega god frejd, kunna skrifwa läsligt och räkna qvatuor species i enkla tal och bråk samt föra bok och räkning på det för handels rörelse allmännt öfliga sättet…..”

Inkomsttaxeringar utgjordes av någon form av sköntaxering grundat på affärens storlek, läge och kundunderlag.

 

1875 års inkomstuppgift visar att Everödshandlaren Nils Svensson beräknades förtjäna 900 kr. År 1883 förtjänade S Engdal 1 500 kr.

I en kontrabok från handlande Engdal från år 1912 kan man läsa att 5 kg vetemjöl kostar 1,30 kr och skräddare Anders Johnsson berättar i en tidningsintervju år 1964 på sin 95-årsdag att han i slutet av 1880-talet som skräddargesäll tjänade 5 kr i veckan jämte kost och logi.

 

 I skriften ”SVERIGES PRIVATA FÖRETAGARE, SKÅNE” kan man läsa att Nils Svensson på 1860-talet uppförde en fastighet med affärslokal och startade lanthandel och att Engdals lanthandel grundades år 1882.

Åter

 


I början av 1900-talet växte affärsverksamheten i byn. År 1901 startade N Linderoth speceriaffär och 1913 byggdes affären till med ett bageri. Samma år, 1913, öppnade Gottfrid Svensson järnaffär. 1914 startade fröken Adine Svensson sin manufaktur- och sybehörsaffär och året därpå startades snickeri och vagnmakeri av Anders Werdell. Redan år 1912 kunde Edvin Nilsson driva sin kvarn i verkstaden med elektrisk ström.

 

I utdrag ur medlemsregistret i ”SVERIGES HANDELSKALENDER 1931” kan vi läsa att Everöd hade ett flertal speceri- och diverseaffärer, skoaffär (Ekstens) och sockerbagare (Sigurd Lenander). Här fanns bl a skräddare, bryggare, sadelmakare, smeder och flera snickeriverkstäder men också hotell och åkare för person- och lastbilstrafik.

I början av 1930-talet startades ett bildhuggeri i Everöd, som senare övertogs av bröderna Knut och Oswald Nilsson. Under rubriken ”EVERÖD HAR ETT BLOMSTRANDE NÄRINGSLIV” kan man i Länstidningens valnummer II 1948 läsa om bröderna och andra framgångsrika företag i byn. ”Går man bygatan fram från Everöds kyrka mot Lyngby frapperas man av de många affärer av olika slag, som ligga vid ömse sidor om vägen och vittna om välmågan både hos det egentliga samhällets befolkning och hos bygden i övrigt” konstaterar skribenten i sin omfångsrika artikel om Everöd.

 

Drygt 60 år har förflutit sedan detta skrevs, gatubilden har förändrats och den enda kvarvarande affären på bygatan är vår butik MATÖPPET som vi alla hoppas få ha kvar.

 

Uppgifter hämtade ur Sockenföreningens samlingspärm nr 10, Hantverk, Näringsliv

För Everöds sockenförening, Januari 2013

Inger Siöström

 FOTON - Näringslivet

Affärerna i byn

 

soc.naring.M Nilson diverseaffar Lyngby

Diverseaffären i "Lyngby sväng"

Fastigheten uppfördes på 1860-talet av den mångsidige mannen Nils Svensson som var byggmästare, lantbrukare och köpman.

Senare innehavare: sonen Nils Nilsson, C A Pehrsson, Hj Ewerklou och Birger Håkansson.

 

soc.naring1.4 Linderots affar brodutkorning

Brödutkörare Torsten Svensson utanför Linderohts speceri- och bageriaffär i Everöd. Sedermera Nils Nilsson (Nisse handlare) och Eve Frostensson.

 

soc.naring12.5 Everods jarnhandel interiorsoc.naringEverods jarnhandel 1959

 Everöds järnhandel - interiör och exteriör i slutet av 1950-talet, etablerad 1915 av Gottfrid Svenssan. Senare äagare Arvid Persson, Börje Hallin

 

 socnaringMalmsjos hornasoc.naring71.1 Malmsjos horna

 Malmsjös hörna och i förgrunden Engdahls affär.      Malmsjös hörna ett antal år senare

socnnaringEngdahls affar

Engdahls lanthandel i Everöd, grundad 1882 av S Engdahl. Senare ägare E. H Danielsson, Ruth och därefter sonen Rune Åremark. Numera driver familjen Hjärpe bed and breakfast i fastigheten.

 

Snickeri- och trävaruhandel

 

soc.naring9.1 Edvin Nilssons snickerisoc.naring9.2 E Nilsson vid sin kvarn

Edvin Nilssons snickerifabrik i Everöd                                                                Edvin vid sin kvarn i snickerifabriken

soc.naring7.1 AP Svensson travaror 2

A P Svenssons trävaruaffär. Nils Folke Johansson, chaufför och Alf Swegen, ägare

 

soc.naring7Byggmastare Nystrom och hustru Johanna

 

 

 

 

 

 

soc.naring7.2 takspanstillverkning hos Nystroms

 Takspånstillverkning hos Nyströms snickeri. Everö

Byggmästre Nyström och hustrun Johannna

 

 

Övrig näringsverksamhet i byn

soc.naring9.5 A Trulssons skradderi med A Palm

Anton Trulssons skrädderi, Everöd

Fr v Agnes Palm. Lyngby. Per Mårtensson. Ö Sönnarslöv, Anton Trulsson

 

 soc.naring111.4 Ville mfl pa Lenanders bageri

 soc.naring110.3 Britten och mor Rut vid varubilen

Britten Johnsson (sedermera Carlsson) med mor Ruth handlar av mjölkbilen

 

 

 

 

 

  Kaktillverkning på Lenanders bageri

 Åter

 

 

Järnväg i Everöd, en kortfattad historik

Ångspårvägsidén :

 På 1880-talet kom ångspårvägside`n till som ett billigare alternativ till traditionell järnväg. Ångspårväg innebar normalspårig järnväg med lättviktigt material på klen räls. Den låga farten ( c:a 20 km/tim )gjorde att banan inte behövde vara inhägnad till skydd för djur.Tågen bestod oftast av ångvagn med utrymme både för passagerare och gods. Stationerna var enkla och bemanningen liten.Gärds Härads Jernväg bildas :Den 5 mars 1881 hölls konstituerande sammanträde för bolaget. Interimsstyrelsen bestod av bl.a Ryttmästare G Stjärnsvärd,Vittskövle ( ordf. ) Greve Raul Hamilton, Ovesholm, Greve J. de laGardie, Maltesholm och lantbrukarna Ola Larsson V. Vram och Fajer Nilsson, Lyngby med Raul Hamilton som största entusiast. Ett av de grundläggande skälen att bygga järnväg var jordagodsens och bränneriernas transportproblem. Byggandet av denna ångspårväg av s.k Rowan-typ gjordes av firmanWessel & Posse. C.a 700.000:- kronor hade skaffats och skulle räcka både till bana och rullande material. Material och byggnader vid starten.Följande inköptes:

1 lok av Nydqvist & Holm (NOHAB)

2 ångvagnar av Scandia

2 personvagnar av AB Atlas

20 godsvagnar av olika typ av AB Atlas

Loket som fick namnet ” Gärds ” var av unik typ tillverkad i endast sju exemplar. Det vägde 20 ton men hade 4 drivhjul och en fyrhjulig boggie fram för att belasta spåret så lite som möjligt. Ångvagnarna som alltså var personvagnar med egen ångmaskin, hade plats för 40 passagerare och bestod av maskinrum, postkupe´, förstaklass och tredjeklasskupéer. Resgodset förvarades i lådor under vagnen, och sommartid kunde även passagerarna färdas på taket. Ångvagnarna fick namnen ”Mickel” och ”Tjuren” p.g.a ångvisslornas läten. Personvagnarna var små och avsedda för reservtjänst efter loket om någon ångvagn skulle haverera. Godsvagnarna var bara 5 meter långa och lastade 5 ton. Förutom täckta och öppna vagnar fanns boskapsvagnar med höga sidor med luftspalter. Spåret var klent, 13.4 kg per meter räls mot vad som används idag, c:a 45 kg per meter. Sliprarna var av kluvet rundvirke. Stationshusen var låga, trånga tegelbyggnader som innehöll väntsal,expedition, bostadsrum och kök.

Utvecklingen genom tiderna.

1881.

Den första biten som byggdes var från Karpalund via Skepparslöv,Tollarp, Everöd till Degeberga. Denna sträcka stod klar den 6/12 1881. I Everöd passserade den gamla stationen på Urnvägen och fortsatte i förlängningen på Anna-Stinas väg korsade Prinsessvägen och fortsatte över Mjöån öster om Axeltorps bränneri.

1883.

Sträckan Everöd - Åhus invigdes 18/12 1883. Linjen Tollarp - Åhus blev nu huvudbana eftersom man fick förbindelse mellan Åhus och Kristianstad. Trots en lång omväg och en restid på två och en halv timme blev det ändå ett bra alternativ till den ångbåtstrafik på Helgeå som var den enda förbindelsen tills Kristianstad - Åhus järnväg byggdes 1886.

1886.

Hörby-Tollarp och Hästveda-Karpalund Järnväg öppnades och möjliggjorde tillsammans med Höör-Hörby Järnväg en förbindelse mellan Åhus och Höör, vilket gynnade Gärdsbanan.

1888.

Ett särskilt spår lades till Maltesholms Cementfabrik eftersom trafiken till Åhus därifrån var stor.

  

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

1890-talet.

Eftersom man måste öka tåghastigheten rätades många kurvor ut man lade kraftigare skenor och satte upp nya signaler. Det blev nu mera järnväg än ångspårväg. Gärdskan körde nu huvudsakligen som lokal-tåg efter ”Gärds” och de nya loken ”Åhus” och ”R.Hamilton”. Ång-vagnen ”Mickel” gick som lokaltåg mellan Everöd och Degeberga.

1898.

Gärdsbanan med flera gick upp i det nystartade ÖSJ- Östra SkånesJärnvägar. Namnet ”Gärdskan” kom sedan att användas på sträckan Tollarp-Everöd-Åhus. Här behöll man de gamla tågsätten eftersom banan och då särskilt bron över Helgeå vid Hernestad, inte tålde höga axeltryck.

1901.

Everöds nya stationshus byggdes (nuvarande biblioteksfilialen). Linjen Långebro-Everöd byggdes av ÖSJ. Detta föranledde en ny sträckning av järnväg genom Everöd vilken är identisk med den man kan se idag.

1936.

Maltesholms Cementfabrik hade lagts mer och Gärdsbanans betydelse minskade därmed. Den 30/6 lades Tollarp-Åhus och Skepparslöv-Karpalund ner. Det mesta revs upp.

1967.

Skepparslöv-Tollarp revs upp. Persontrafiken hade upphört 1961.

1972.

Persontrafiken upphör på Långebro-Everöd-Degeberga på nyårsdagen 1972. Everöds järnvägsepok var därmed slut. Numera går endast vissa godstransporter där.

Vad hände med det rullande materialet :

Ångvagnen ”Tjuren” kördes sönder 1884 och blev ombyggd till vanlig vagn. ”Mickel” innebrändes 20/2 1900 i lokstallet i Degeberga, men blev åter uppbyggd troligen med ”Tjurens” vagnkorg 1903 och användes till1920 då Tollarps järnvägsverkstad tog bort ångmaskinen och ”Mickel” blev en vanlig vagn. Loket ”Gärds” skrotades 1914. ”Åhus” såldes 1900 till Maltesholms Cementfabrik och tjänade där tiden ut. ”R.Hamilton”användes in på 30-talet på Tollarp-Åhus men blev skrotat 1934 tillsammans med ”Mickel” och en mängd godsvagnar.

Vad finns kvar idag :

Av det rullande materialet finns endast en boggie från en tvåvåningsvagn och en resgodsvagn ( ÖSJ 106 ) kvar, båda på Kristianstads Järnvägsmuseum. F.ö finns de flesta stationshusen kvar ombyggda som bostadshus. Av intresse kan kanske vara Vittskövle station som är det mest välbevarade stationshuset från ångspårvägstiden. Även Everöds gamla finns kvar på Urnvägen. Norr om Stora vägen vid dess anslutning till Lyngbyvägen finns Lyngby station. Gärdsbanans station i Åhus är idag fritidsgård under namnet ”Gärdskan”. Här finns också ett kombinerat lok och ångvagnsstall. Brofästena till gamla bron över Mjöån tjänstgör idag som fäste till en gångbro söder om Prinsessvägen 11. Bakom klostret i ÖstraSönnarslöv finns rester kvar av bibanan till cementfabriken. I Kristianstads Järnvägsmuseum finns en del att titta på. En del av deras material finns här.

Att läsa:

 Denna sammanställning bygger på material av Järnvägsmuseets Yngve Holmgren. En intressant historik av honom om Gärdsbanan finns i GärdsHärads Hembygdsförenings årsbok 1972. Vidare kan nämnas en kort-fattad historik till Gärdsbanans 90-årsjubileum, också denna av Yngve Holmgren, samt en uppsats av Jonas Andréasson.

Skrifterna finns hos Everöds Sockenförening. (Samlingspärm 5) Everöds Sockenförening maj 1987 Lars Hörbo

För Everöds sockenförening januari 2013

Göran Mårtensson

 

 Åter

 

FOTON - Järnvägen

 

socjarn.Jarnvagsstation1socjarn.Jarnvagsstation2

 Everöds järnvägsstation i början av 1900-talet                                                      Järnvägsstationen med hotellet i bakgrunden

 

socjarn4.everodsby

 

 

Vykort daterat 9 december 1911.

Vy över Everöd sett från vattentornet (numera rivet)

Längst t v skymtar skorstenar och byggnader från Maltesholms cementfaribrik och t h sticker Everöds kyrka upp.

T v går järnvägsspåret till Degeberga och t h in i bilden det mot Tollarp-

Snett fr v kommer nuvarande Stora vägen och bakom husen i bildens vänstra halva går Gamla vägen, nuv Prinsessvägen.

 

 

 

 

 

 

 socjarn7.gards lyngby stationsocjarn6.gamlastationeverod

 Gamla stationen på Urnvägen                                        Gamla stationen i Gärds Lyngby, 1900-talets början

 

socjarn.lok1929

socjarn11.vykort1930tal

                        Everöds järnvägsstation. Vykort från 1930-talet

Snöplogning på linjen Vittskövle - Everöd i februari 1929.

Östra Skånes jänvägars lok nr 15. (Ägare till fotot ÖSK)

 

socjarn10.jarnvagsarbetaresocjarn9.famlindebiljett

Järnvägsarbetare. fr v Karl Andersson, Hubert Karlsson, Allan Ljungberg, Harry Flodkvist,     Familjen Evert Lindhe köper biljett

Anders Hansson, Kurt Engström, Tage Svensson

socjarn8.stins

socjarn.sista ralsbussen

                 Sista rälsbussen på nyårsafton 1971. Persontrafiken upphörde jan-72.

                 Tage Andersson fotograferar. Hustru Ing-Marie och sonen syns bakom

 

 

 

                GÄRDSKAN" - Tidtabell fr o m 20 maj 1884,  Kristianstad - Everöd - Åhus

                     socjarntid

  

         

 

 

 

 

 

 

    

 

 

                                                                     

 Åter

 

 

Everöds brandförsvar

 

I början av 1910-talet utgjordes det primitiva brandförsvaret i Everöd av en brandspruta med handpump som fanns i ett ”Spruthus” strax intill kyrkan. Brandfogde till 1922 var smedmästare Lars Karlsson. När kyrkklockorna förkunnade att elden var lös skyndade människor till hjälp. Ingen hade vid den tiden någon särskild utbildning i brandförsvar. Bönderna hade skyldighet att hämta vatten och det gjordes med hästanspända ”dranka-tunnor”. Sedan fick allmänheten förse den handpumpade sprutan med vatten.

Det som säkerligen fick byfolket att tänka på en brandkår var troligen den stora branden på gården Anneborg 1913, då nästan hela gården brann ned.

 

 

Den 17. september 1923 tillsattes en interimsstyrelse med Ivar Jönsson (sedermera Egborn) som ordförande. Övriga var Nils Sköld, Anders Hansson, Anders Johnsson och Johan Andersson. Då kåren kom igång på nyåret 1924 tillkom Alfred Andersson, Emil Palmqvist och Johan Johnsson. Kårens första brandchef var Nils Sköld. Detta år inköptes också den första motordrivna brandsprutan. Kåren hade då inte ekonomiska förutsättningar för inköp av bil/brandbil utan måste vid utryckningar låna lastbil i byn för transport av sprutan. Vanligtvis skedde lånet hos åkaren Sven Mårtensson.

Verksamheten finansierades genom bidrag från kommunen och att medlemmarna i kåren anordnade festligheter. Detta skedde i början vid dansbanan vid Algots väg i furet och senare år i Everöds Folkets Park och detta blev under åren en stor inkomstkälla för kåren. Det har berättats om de välbesökta brandkårsfesterna vid Algots väg. Av en kassabok från 1930 framgår att nettobehållningen uppgick till 1.121:- den 21. juli och att festen hade ca 2000 besökare. Enligt många som var med då – den mest vällyckade festen i kårens historia. Samma år bidrog försäkringsbolaget Häradsbolaget med 240:- och Ö. Sönnarslövs kommun med 250:- 

 

 

Brandstationen var belägen vid skolan fram till 1939 då den flyttades till Kommunalhuset. Den första brandbilen som inköptes 1933 för ca 3000:- bekostades av kommunala medel och en tankbil som rymde ca 2000 liter vatten inköptes 1948.

Organisatoriskt hade kåren också genomgått en del förändringar. Efter att ha varit frivillig brandkår i nästan 40 år övergick verksamheten i kommunal regi år 1962. I samband med kommunsammanslagningen 1971 skedde också en omfattande omorganisation på länsnivå och som då också gällde Everödskårens vara eller inte vara. Dessbättre blev inte kåren bortrationaliserad utan fick i form av frivilligt brandvärn, dock utan jourtjänst, en fortsatt uppgift att fylla.

Enligt beslut vid Kristianstads kommuns kommunalfullmäktiges sammanträde den 11.6.1985 upphör brandvärnet i Everöd vid årsskiftet 1985/86

 

 

 

Brandchefer under tiden:

1929 – 1930 Nils Jönsson, snickarmästare

1931 – 1935 Johan Andersson, tunnbindare

1936 – 1946 Johan Johnsson, skräddarmästare

1947 – 1965 Evert Pålsson, urmakare

1966 – 1970 Knut Nilsson, fabrikör

1971 – 1978 Ingvar Persson, telearbetare

1979 – 1981 Lars Jönsson, snickare

1982              Ingvar Persson, telearbetare

1983 – 1985 Helgot Andersson, stationsmästare

 

 

Uppgifter hämtade ur: Sockenföreningens samlingspärm nr 9. Everöds frivilliga brandkårs protokollböcker och kvittopärm.

För Everöds sockenförening, November 2013

Kjell Svensson

 Åter

 

 FOTON - Brandförsvaret

soc.brand.brandman

 fr v Georg Sandberg, Knut Malm, Lennart Jönsson, Hasse Roth, Kenneth Abrehamsson, Lars Jönsson, Ingvar Rönn, Knut Nilsson, Birger Larsson, Evert Lindhe, Stig Bertil Pettersson, Ingvar Persson

Överst Bengt Engström, Einar Andersson, Lars Carlsson

          soc.brand.dykareroksoc.brand.dykare

       soc.brand.spruta soc.brand.slamg

soc.brand.bilarsoc.brand.bilarmannar

 

soc.brand.styrelsesoc.brand.avtack

 Fr v Alf-Christer Jönsson, Lars Jönsson, Ingvar Persson, Knut Malm

 

Fr v Hasse Roth, Georg Sandberg, Lennart Nilsson, överst Ingvar Persson, Lars Jönsson

 

 Åter

 

 

 

 Tore Fransson 1922 -  1995

 

Tore Fransson var enda barnet till Martina och Nils Fransson. Nils Fransson var byns elektriker fram till den dag då myndigheterna införde nya bestämmelser om behörighet, som Fransson saknade. De första åren bodde familjen i Lyngby. Senare flyttade de till en egen fastighet mitt i byn – granne med ”Jojje” Sandberg – nästan mitt emot Everöds Folkskola. Där bodde Tore kvar resten av sin levnad.

Tores yrkesverksamma liv förflöt i en ganska lugn tillvaro. Han arbetade bl a som lagerarbetare på ett grossistföretag i Kristianstad. På äldre dagar utförde han en del diversejobb hos olika företagare på orten.

 

Tore Fransson var en profil i Everöd. Hans stora intresse för fotografering gjorde att han utmärkte sig under många år som Everödsbygdens ”stora” fotograf. I nästan ett halvt sekel dokumenterade han genom sina kameror många händelser i Everöd med omnejd. Han följde också med i den tekniska utvecklingen, och han hade alltid modern utrustning vid sitt fotoarbete.

Då föreningar anordnade utfärder var ofta Tore med. Vid Jubileumsfester kallades ofta Tore dit för att föreviga tillställningarna. I många Everödshem, såväl hos fattigt som hos rikt, har Tore med sin kamera fotograferat många dop, konfirmationer, skolavslutningar, födelsedagar och många andra, både privata och allmänna händelser.

Efter varje fotograferingstillfälle dröjde det bara några dagar innan Tore återvände med bilderna. Detta för att deltagarna skulle kunna beställa de bilder som var intressanta för var och en. Då antecknades namn och antal beställda kort på baksidan av originalbilderna. Efter exempelvis en bussutfärd med ett 50-tal deltagare blev det en hel del arbete för Tore. Det kunde sedan dröja någon vecka innan Tore återkom med de beställda bilderna i ett kuvert med namn och kostnad på utsidan. Tore gick alltid till fots till sina ”kunder”, så han fick säkerligen också god motion genom sin hobby. Det sägs att han varit med om en olycka och att han efter den, aldrig mer cyklade.

En annan gren i Tores verksamhet var körkorts- och passfotografering. Många är de Everödsbor, som på Tores veranda för en billig peng har fått sina foton till både körkort och pass. På så vis inbesparades en resa till Kristianstad och fotografering till en förmodligen betydligt högre kostnad.

Vid Tores bortgång donerades alla hans negativ - ca 10 000 – till Everöds Sockenförening. För Everöds-bygdens del måste donationen betraktas som en stor kulturgärning. Hela hans fotoarkiv kommer nu att bevaras på ett säkert sätt och många kommer på så vis ha möjlighet att ta del av hans bilder även i framtiden.

Arne Palm, medlem i sockenföreningen och uppvuxen i Lyngby, har framkallat ca 1 000 negativ ur Tores stora negativarkiv. Nedan visas ett urval av dessa foton.

För Everöds Sockenförening

Kjell Svensson

 

FOTON TAGNA AV TORE FRANSSON UNDER 1950-TALET

UR INNEHÅLLET: (Klicka på rubrikerna nedan för att välja avsnitt. På "Åter" i slutet för att komma tillbaka)

Interiörbilder från byns affärer

Andra näringsidkare i byn

Personligheter under 1950-talet

 

INTERIÖRBILDER FRÅN BYNS AFFÄRER

 sock Tore 7. 74.2 Stig och Elsa Vedbergsock Tore 07 71.1 julskyltning

Stig och Elsa Vedberg i sin diverseaffär. Stig övertog affären efter sin mor 

 sock Tore 07 70.2 julskyltningsock Tore 07 69.2 julskyltning

Julskyltning i Vedbergs diverseaffär

 sock Tore 09 67.1 handl Birger Hakanssonsock Tore 09 67.2 handl Birger Hakansson

 

Handlare Birger Håkansson och hustrun Edna i affären i " Lyngbysväng". Affären startades av Nils Svensson på 1860-talet.

Under andra hälften av 1900-talet köpte Birger FOKETS HUS och flyttade sin affär dit (nuvarande Matöppet år 2014).

 

Åter

 


 

 

ANDRA NÄRINGSIDKARE I BYN

 

sock Tore 16 Bild 30.2 familjen Lenandersock Tore 11 Bild 71.1 Harry Olsson trafikare 

Sigurd  Lenander med hustru och dottern Marianne.                                                       Harry Olsson - Everöds taxi - med familj

Familjen Lenander skapade och drev under många år Lenanders bageri.      

  

Åter

 


 

PERSONLIGHETER UNDER 1950-TALET

 

 sock Tore 06 63.2 Algot Anderssonsock Tore 07 49.1 Oskar Olsson

 Algot B. Andersson, kommunal-                                                                     Oscar Olsson -"ParkOscar"

fullmäktiges ordförande                                   

 

 sock Tore  58.1 Hjalmarsock Tore 08 432 Svensson och hunden

 Hjalmar Svensson - byns kringcyklande fiskhandlare                           "Stationskarl" Svensson

 

 sock Tore 07 73.2 Hugo Selindsock Tore 09 12.2 Karl Davidsson

Karl Davidsson                                                                              Hugo Selind -brännmästare på Lyngbygård -  på annat uppdrag

 

Åter